Riksdagsmannen

Far och dotter 1934, Oscar och Gunnel Olsson. De satt samtidigt i riksdagen 1945-48.

Oscar Olsson engagerade sig i den framväxande arbetarrörelsen under sin studietid i Lund och var förbundsstyrelseledamot för det år 1903 bildade Socialdemokratiska ungdomsförbundet mellan 1904 och 1907. Mellan 1913 och 1948 var han socialdemokratisk ledamot av Riksdagens första kammare, 1913–1924 i Örebro läns valkrets och 1925–1948 i Östergötlands läns valkrets.

Som socialdemokratisk riksdagsman inlämnade Oscar totalt över 110 motioner och han tog initiativet till en rad reformer på skolans område, bl a det statliga räntefria studielånet. Oscar var en tidig förespråkare för nioårig skolgång för folkskolebarn, avskaffande av studentexamen och att de högre skolformerna skulle öppnas för alla. 1927 motionerade Sandler och Oscar om de första reformerna för enhetsskolans genomförande. Som expert i 1946 års skolkommission fortsatte han att tillsammans med bl a Alva Myrdal plädera för enhetsskolans genomförande. Inom nykterhetsrörelsen hade Oscar förtroendeuppdrag även utanför landets gränser. Detta internationella engagemang medförde att han 1927 blev utsedd till rådsmedlem och verkställande ledamot i The World Association for Adult Education.


Mot slutet av hans levnad blev Oscar i flera sammanhang hedrad som en förgrundsgestalt för såväl folkbildningsrörelsen som för arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen. Främst av dessa var Illis quorum meruere labores (åt dem vilkas verksamhet gjort dem därav förtjänta), en kunglig förtjänstmedalj som instiftades år 1784 av Gustav III. Oscar fick motta medaljen av 12:e storleken ur statsminister Tage Erlanders hand den 5 juli 1947.